Skavlan

1 Feb

Kollar på Skavlan. Jag har inte orkat med honom på mycket länge. Gubbig och allmänt jävla aptråkig. Tar upp helt irrelevanta frågor och låter inte någon prata till punkt.

Men. Idag skulle ju Anna Wahlgren vara med och det var jag ju tvungen att se. Jag har ju anammat hennes sova-hela-natten-kur för Ingo med mycket gott resultat.

Usch, usch, vilken hemsk, hemsk människa! Konspirationsteorier och martyrskap järnet ba’! Ja, hennes dotter har ju skrivit en bok som, milt uttryckt, ifrågasätter sin moders föräldraskap.

Jag har läst boken. Jag tog till mig den ganska snabbt, den kändes trovärdig. Och jag inbillar mig att barnets tolkning av sin uppväxt väger tyngre än förälderns, även om minnet inte alltid är den mest pålitliga källan.

Men efter att ha sett denna egocentriska och ocharmiga människa i Skavlan så kände jag att dotterns bok kan tituleras som en ”True story”.

Men sömnmetoder för barn, det kan Anna banne mig. Det kan ingen ta ifrån ‘na.

Lämna en kommentar