Idag gick första deltävlingen av mellojello av stapeln och självklart tittar vi på dravlet. Vad annars liksom?
Sångaren Yohio gick direkt till final och det var ett finger i ögat på alla hatande nättroll därute.
Yohio är ingen hen. Han är en han. Som inte riktigt faller in i mallen av vad vi förväntar oss av en han. Och det är så jävla befriande att se. Fuck off liksom.
Melodifestivalen har förmodligen sin största publik hos barnfamiljer och som vi vet är det tweenisarna som styr i de svenska hemmen.
Och nu får våra älskade prepubertala ungdomar en helt ny typ av rolemodel. Ingen Danny-boy som visar magrutorna och pratar om svartingar samtidigt som han fyrar av ett klorin-smile. Ingen Marie ”jag skulle aldrig anspela på sex” Serneholt med trådsmal midja, korta kjolar och tillrättalagt hårsvall.
Nä, det är nya tider nu. Nu kommer det en människa som knullar könsnormerna hårt i röven utan att röra en min.
Och våra söner får se en man, en människa, en förebild. Som går sin egen väg och berikar sitt liv med ”kvinnliga” attribut som smink, vackra kläder och håraccessoarer. Det är okej.
Man kan vara kille ändå. Men kanske ha det lite roligare.
Och våra döttrar får se en man, en människa, en förebild. Som är man men inte ”manlig” och de tillåter sig att attraheras av en människa istället för ett kön och kanske tänker att ”den människan är vacker”.