App, lapp sa…

Det här med att ha levt med en skev kroppsuppfattning under halva livet… det är lite svårt… jag vet liksom inte hur jag ser ut. Det är sant!

Säg såhär… jag går upp på morgonen och känner mig på ett visst sätt. Det känns som om kroppen är tjock/smal/svullen/stark osv. helt beroende på dagsstatus. Jag ser mig i spegeln och här kan kroppsuppfattningen förändras. När jag gick upp kände jag mig stark, när jag ser mig i spegeln känner jag mig svullen. Jag ställer mig på vågen (händer dock sällan), beroende på vad den visar justeras uppfattningen ännu en gång. Va? Mindre än jag trodde – jag känner mig smal. Va? Mer än jag trodde – jag känner mig tjock. Ja, såhär håller det på… ingen ordning alls i mitt huvud faktiskt.

Igår när vi tittade på bilderna från Mexiko så såg jag en helt annan kropp än den jag trodde att jag hade. Så imorse bad jag Tobbe ta kort på mig. ”Jag vet inte hur jag ser ut”, sa jag.

Jag vet inte om det är en bra metod men det känns som om jag kommer utanför mig själv då. Jag ser mig själv ur någon annans ögon liksom.

To be continued.